I denna uppsats studeras betalningsviljan för småhusrelaterade egenskaper i Stockholm, Göteborg och Malmö för tidsperioden 1994-1996. Med en hedonisk prisekvation estimeras elasticiteter för ett antal småhusrelaterade egenskaper. Exempel på småhusrelaterade egenskaper är boyta, tomtyta, avstånd till kommunaltcentrum och förekomst av bastu. Studiens syfte är att jämföra om betalningsviljan för småhusrelaterade egenskaper skiljer sig mellan storstadsregionerna. Resultaten visar att betalningsviljan för småhusrelaterade egenskaper varierar mellan regionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Denna uppsats beskriver bostadsmarknaden i S:t Petersburg i två delar. Den första redogör för dess uppbyggnad i termer av arkitektur, stadsdelar och ägande ? inklusive det rätt unika bostadsformen kommunalka ? kollektiva lägenheter där individer äger enstaka rum och delar på kök och badrum. Därefter redogörs de främsta faktorer bakom utvecklingen på den under de tio åren fram till 2006. Bland dessa är det stora missnöjet med befintliga bostäder, en omfattande nybyggnation i stadens ytterkanter och den kraftiga utvecklingen på hypotekslånemarknaden.I den andra delen görs en hedonisk prismodell utifrån en logaritmisk regressionsanalys av 16 000 bostäder till salu i stadens största bostadsguide där pris är den beroende variabeln och bostädernas egenskaper som yta, stadsdel, avstånd till centrum och arkitekturstil är de oberoende variablerna.

Studiens syfte är att med hedonisk prissättningsfunktion undersöka vilka egenskaper som påverkar priset på en obebyggd tomt i Sverige samt att undersöka om samma regionala skillnader som finns i småhuspriser även gäller för tomtpriser. Det undersökta materialet omfattar 2 042 försäljningar av obebyggda tomter gjorda under 2010 och är ett utdrag ur fastighetsprisregistret som Lantmäteriet för. Med en hedonisk prisekvation estimeras elasticiteter för en rad egenskaper hos en tomt. Undersökta variabler är yta, vatten- och avloppsförhållande, strandnärhet, inkomstnivå, typ av bebyggelse, län och kommungrupp. För att undersöka om eventuellt samband mellan priser för småhus och obebyggda tomter görs ett Spearmans rangkorrelationstest.

This study is an examination of the stadium fever prevailing in Sweden. It is built stadiums in Sweden as never before. The high cost of these constructions end up in the end at the Swedish taxpayers. The study examines through the hedonic pricing of real estate how local residents value the new stadiums. The result indicates that local residents put a positive value in the costly and sumptuous buildings.

Valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsneds?ttning har visat sig vara v?ldigt l?gt j?mf?rt med den ?vriga befolkningen. Det trots att man sedan 1989 inte l?ngre kan bli omyndighetsf?rklarat och det finns inget s?tt du kan f?rlora din r?str?tt som svensk medborgare. Det ?r ett demokratiskt problem eftersom personer med intellektuell funktionsneds?ttning ofta f?rlitar sig p? det oBentliga n?r det kommer till st?d och service.

Den ökade efterfrågan på bostäder i Sveriges städer har pressat upp priserna på bostadsrätter, framförallt i Stockholms innerstad. Trots den höga prisnivån skiljer sig priserna relativt mycket åt mellan bostadsrätter. Vad har en dyr bostadsrätt som en ?billig? saknar?Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka egenskaper som påverkar bostadsrättens pris samt estimera hur stor denna påverkan är. Detta sker med hjälp av hedonisk metod och en regressionsanalys där priset är beroende variabel och bostadsrättens fysiska samt läges- och ekonomirelaterade egenskaper är oberoende variabler.Resultatet visar att bostadsrättens boarea, antal rum, avgiften och vad den inkluderar samt balkong påverkar priset.

I denna uppsats undersöks hur olika egenskaper påverkar marknadsvärdet på hus i Uppsala Län med en tyngdpunkt på tillgänglighetsspecifika egenskaper. Variationer i pris skattas utifrån en hedonisk modell, som därigenom används för att härleda hushållens betalningsvilja för de studerade egenskaperna. Syftet är att utreda om tillgängligheten till externa handelscentrum har någon signifikant inverkan på hushållens betalningsvilja vid husköp. Resultaten visar att en sådan inverkan finns, och att för avstånd från och med två kilometer så har större avstånd en negativ effekt. För avstånd närmare än två kilometer övergår effekterna till att vara negativa för husets marknadsvärde, något som antas vara kopplad med de negativa externaliteter som externa handelscentrum medför..

Syftet med denna studie är att analysera vad det är som påverkar bostadspriserna på Uppsalas bostadsmarknad. Det är spekulanternas önskemål och krav, det vill säga deras betalningsvilja som påverkar priset. Det kan skilja sig mellan olika spekulanter men för det mesta ses ett tydligt mönster. Spekulanter värdesätter t.ex. områden som ligger nära centrum.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.

Syftet med fo?religgande underso?kning a?r att studera hur en viss grupp flickor pa? gymnasiet upplever fo?ra?ldrarnas sto?ttning i sin skolga?ng. Studien a?mnar a?ven studera en eventuell a?tskillnad i hur sto?ttningen kan tas i uttryck beroende pa? fo?ra?ldrarnas utbildningsniva?. Begreppet sto?ttning har i studien operationaliserats med utga?ngspunkt i motivations- och fo?rva?ntansteorier och med hja?lp av Bourdieus teori kring kapital a?mnar studien att fo?rklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos fo?ra?ldrarna bidrar till.

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

Studien a?r en underso?kning om hur personal beskriver musikverksamheten i den omsorgsgren som erbjuder sysselsa?ttning fo?r personer med grav till lindrig intel- lektuell funktionsnedsa?ttning. Studien so?ker ocksa? svar pa? vilka reflektioner per- sonalen har kring musikverksamhet. Uppsatsens problemomra?de uppsta?r i ska?r- ningspunkten mellan det praktiska, vardagliga arbetet med musikanva?ndning i mo?tet med personer med intellektuell funktionsnedsa?ttning och uppsatsens pro- blemomra?de utifra?n det musikterapeutiska a?mnesomra?dets teori och tilla?mpning.Studien har den kvalitativa forskningsintervjun som metod.

Denna studie unders?ker huruvida r?rlig ers?ttning p?verkar ett svenska f?retags framg?ng genom finansiella incitamentprogram. Anv?ndandet av dessa typer av incitamentprogram har ?kat i Sverige p? senare tid vilket skapat upphov till nyfikenhet kring ?mnet. Individuell kompensation har l?nge fungerat som motivation f?r arbete att prestera b?ttre och d?rmed gynna f?retaget och dess intressenter.